Samisk Kosmologi och myterna i Vildmarken

Samisk Kosmologi och myterna i Vildmarken

Jämtland och Härjedalen bär på en djup samisk historia, och många av regionens myter och väsen har rötter i den samiska kosmologin. Här möts naturens mystik och andligheten i samisk tro, där varje fjäll, sten och sjö bär en själ. Detta inlägg utforskar hur samiska begrepp som Sájvva och seitar har influerat folktro och berättelser som lever kvar än idag.

Sájvva – Världen under vår värld

Sájvva är en parallell andevärld som i samisk tro anses ligga nära vår egen. Vissa platser i naturen, som grottor, sjöar och fjäll, fungerar som portar till denna dolda värld. Andar, förfäder och väsen sägs bo där och ibland interagera med människor.

"Min farfar sa alltid att grottan vid fjället var en port till Sájvva – och att man aldrig skulle störa den," berättar en äldre invånare från Härjedalen.

Sájvva i folktron

Många myter om väsen som vittran och Näcken bär spår av Sájvva. De anses leva nära oss, men inte fullt ut i vår värld, vilket förstärker deras mystik och osynliga makt.

Seitar – Heliga platser i naturen

Seitar är stora stenar eller andra naturliga formationer som användes som heliga platser i samisk tro. Offergåvor lämnades här för att blidka andarna och säkra jaktlycka eller skydd.

"Det fanns alltid en speciell sten i skogen som vi inte rörde. Farfar sa att den var helig," säger en lokal berättare från Jämtland.

Seitar i moderna myter

Idag lever seitar vidare i folktron som symboler för naturens kraft. Många av de platser som sägs vara hem för skogsrået eller Näcken har liknande karaktär som de ursprungliga seitarna.

Utforska Samisk kosmologi i regionens landskap

  • Grottor och sjöar: Besök platser som är kopplade till sägner om Sájvva.
  • Fjäll med historia: Utforska fjäll som Sonfjället, där många berättelser om heliga platser lever kvar.

Avslutning

Samisk kosmologi är en central del av Jämtlands och Härjedalens kulturarv. Genom att återvända till dessa rötter kan vi förstå hur myterna om väsen och andar har formats av regionens historia och landskap.

Källor och referenser

  1. Manker, Ernst. Die lappische Zaubertrommel (1947).
  2. Schefferus, Johannes. Lapponia (1673).
  3. Holm Bull, Ella. Samiska sagor och sägner.
  4. Svenska Samernas Riksförbund, material om samiska traditioner.
  5. Regionens dokumentation av folktro i Härjedalen och Jämtland​.
Tillbaka